You there, God?

I dag ställde jag mig själv frågan jag dragit mig för att ställa: Tänk om Gud inte finns?

Det var överraskande nog en skrämmande tanke.

Hela mitt liv har jag haft en tro på Gud i någon form, allt från barnets tro på den snälla farbrorn ovan molnen till den klassiska kristna synen till mer av en "universal remote... I mean, life force".

Här under religionsprojektets gång har jag satt mig in i den wiccanska synen med en gud och en gudinna, samt fick kontakt med dem (påminn mig att jag ska berätta om det, det var coolt). Jag har också satt mig in i den taoistiska synen på en mer odefinierbar blobb (tao). Och nu - tanken att detta något inte ens finns.

What if that's True?

Det var en skrämmande, men nödvändig tanke. Jag tror jag kommer lära mig mycket av ateismen.

 Kan jag bli hälften så cool som Baron d'Holbach har jag lyckats. (Bild: Wikimedia commons)
Allmänt, Tolv religioner på ett år | | Kommentera |

Tillbaka från de döda

Hoppsan, så det kan gå.
 
Här tänkte jag, i mitt stilla sinne, att "sjutton också. Jag har inte bloggat på en tid. Någon borde sparka mig tillräckligt hårt i ändan så jag kunde komma igång med mitt bloggande igen."
 
"Alltså, då jag sa 'sparka mig i ändan' menade jag inte det BOKSTAVLIGEN..." 
 
Host. Så, jag var med i radion i går. Jag berättade om mitt lilla projekt #TolvReligionerPåEttÅr (Som ju ännu håller på, thank you very much) och råkade nämna att jag bloggade. Så hej, alla nya läsare. Trevligt att ha er här. Jag är en rätt yr, filosofisk och humoristisk person som ibland kan vara lite ful i mun. Jag skriver öppet och ärligt om hur det är att Hitta Sig Själv (tm) och jag försöker blogga aktivt - en gång varannan dag låter väl ganska bra, va?
 
Nu kör vi. Tack för den sparken, Yle. Den var välbehövlig.
 
Allmänt, Tolv religioner på ett år | | Kommentera |

Varför så Trumpen?

Jag är övertygad om att jordens undergång inte inträffar någon gång långt in i framtiden. Nej, apokalypsen har redan börjat och vi lever egentligen redan nu i ett postapokalyptiskt cyberpunksamhälle. 
 
Case in point: Antikrist. Ursäkta, jag menar Donald Trump. 
 
Som ses här åkallandes Beelzebub i New Hampshire. (Foto: MICHAEL VADON/Wikimedia commons) 
 
Jag är dels skrämd och dels fascinerad av skådespelet som utspelar sig på andra sidan Atlanten. Som statsvetare är det amerikanska presidentvalet lite som en all-you-can-eat-buffé av illegala droger: Du vet att det är dåligt för dig och att du högst antagligen kommer förstöras som människa, men du fortsätter ändå ta del av det så fort du bara kan. 
 
Och även om jag sett galna kampanjer tidigare känns det som om den här valrörelsen redan spräckt ett och annat rekord. Bland annat, uh, detta: 
 
Obama är grundare av IS men ändå är det Trump som uppmanar till terror? Good job there, Bub... 
 
 
Ah, yes. Det äldsta politiska tricket i världen: Lönnmord. Funkar alltid. 
 
Vänta, nej, det gör det inte alls. 
 
Jag är osäker på vad som kan hända som trumfar det här (fniss), men en sak är säker. Det blir en intensiv, galen och troligtvis mycket politisk höst. 
 
 
 
Upp