Tillbaka till vardagen.
Är det inte typiskt?
Häromdagen stack jag och Stella iväg på hajk.
Halva bohaget fick vi med oss.
Det var skönt och avkopplande. Vi vandrade i naturen, var ett med skogen och myren och badade vedeldad bastu. Vi pratade inte religion, men trots det var det en enormt andlig upplevelse för mig - Jag knöts närmare naturens energier och upplevde Guden och Gudinnan i allting. Det var en liten andlig retreat och efter att ha sovit (?) en natt i skogen var vi utvilade och laddade med ny energi.
På väg hem sade Stella: "Jaha, borde man kolla nyheterna då?"
... Shit. Vi faller alltid i den fällan, eller hur?
Kontrasten var enorm. Nu är jag på jobb och försöker objektivt lägga ut all information jag bara kan på vasabladet.fi samtidigt som min weltschmertz når nya höjder. En stor del av mig ville skrikande springa tillbaka ut i skogen men en minst lika stor del av mig ville snabbt tillbaka på jobb för att bevaka situationen.
Det är därför vi behöver avkopplande stunder i vardagen, tror jag. På så vis orkar vi med vårt jobb igen.