Vi lever i fördumningens tidsålder

Ibland, då jag ser på nyheterna, blir jag lite bitter. 
 
Ursäkta, sa jag ibland? Jag menade hela tiden. 
 
Jag jobbar ju som journalist. Det är ett utmanande, givande och alltigenom roligt arbete. Dessutom har vi ju såna coola hattar. Och vet ni vad? Under dem ryms det inga foliehattar, för vi måste vara på alerten hela tiden och inte sprida falska nyheter. Dit faller också konspirationsteorier, ett litet favoritirritationsobjekt från min sida. 
 
Men hörni, jag är benägen att hålla med om en konspirationsteori. Eller, inte hålla med om, kanske, utan skapa en. Den lyder att vi för tillfället lever i fördumningens tidsålder. 
 
Vi har i dag tillgång till ofantliga mängder information. Då saker händer får vi veta det genast. Faktafel borde inte få förekomma, för de skulle vår vän Google ta hand om. Desinformation borde inte kunna spridas, för vi har ju fortfarande journalister som arbetar i dag, trots att folk påstår att branschen snart är onödig. 
 
Gissa vad? Jornalisterna är fanimig inte onödiga. Inte så länge som polulister som till och med kan påstå saker utan att de är sanna segrar i politiska val. Inte så länge som skräpsajter som MV-lehti (som faktiskt sprider blatanta lögner, vilket deras anhängare vet om men inte bryr sig i då påståendena "kan vara sanna"). Inte så länge som folk delar artiklar från satirsidan The Onion och chockeras över hur något sådant kan vara sant. 
 
Jag är inte ens förvånad över att Trump, Brexit och Erdogan hände längre. Vi lever i fördumningens tidsålder och vi fattar fan inte bättre. 
 
 
Mvh: Ilsk, men vacker. 
Allmänt, Samhällskritik | |
#1 - - Marias Memoarer:

Bra inlägg, jag håller med! Jag tycker det är så mycket foliehattar och konspirationsteorier hit och dit, att jag i riktigt svaga stunder nästan kan börja funder på allvar om vissa av dem rent av kan vara sanna. Tänk om, liksom. Men ganska snabbt slår jag bort de allra flesta sådana tankar, men redan av att jag under en sekund ens kan ha övervägt det så inser jag hur lätt en del människor kan dras med av allt detta. Farliga saker. Jag är inte sådan som dras med av populistiskt snack, men det är skrämmande att ens leka med tanken att det kanske (fast jag tror ju inte på allvar) kunde vara jag som har fel. Förstår du mina tankegångar? :)

Svar: Jag förstår absolut dina tankegångar! Det är egentligen väldigt nära mina egna funderingar. Jag hörde nån gång om reality tunnels, alltså att folk formar sin egen verklighet efter vad de tror och tänker. Det gör också att de har extremt svårt att förstå hur andra tänker, eftersom dessa andra lever i en helt egen "verklighetstunnel" formad av deras tro, ideologi, liv.
livskrisdom.blogg.se

Upp